Lutkaret på Sulfitfabriken
Industrihistoria fortsätter med ännu en bild från Kenneth Eklunds USB. Det är en cistern av något slag, som antingen renoveras eller byggs, och man utgår från att bilden är fotad vid Hörnefors Sulfitfabrik. Bilden är tacksamt namngiven som "Lutkaret".
Bild 1. Lutkaret, ser mer ut som en cistern än ett "kar", men det är nog så det kallades. Årtal är okänt. Övriga bilder i denna serie har varit från runt 1910-talet. Fotograf okänd. Tyvärr är bilden skannad med för låg upplösning för att kunna zooma in personerna i bild, se som står på byggnadsställningen.
I bild 1 ses åtta herrar stå på byggnadsställningens nedersta etage. Detaljgranskar man bilden ser man tre etage, och högst upp är det enstaka plankor man jobbat från och utan ledstång eller fallskydd. Detta skulle inte ha godkänts med dagens arbetsmiljöregler. Arbetsmiljöverket hade absolut gjort ett tillslag vid Hörnefors Sulfitfabrik om detta blivit känt. Då var situationen annan. Överlag tycker man att byggnadsställningarna ser mycket bräckliga ut. Upp till toppen av cisternen är det nära 20 meter.
Byggnadsställningen till vänster i bild 1 liknar en annan byggnadsställning i en annan artikel på Becken-Webben, ett torn som fälldes under krigsårens 40-tal. Den fällningen fotodokumenterades av självaste tidningsproffset Karl Werner Gullers, och återges i bild 2 nedan. I övrigt, läs originalartikeln via denna länk. Det är oklart ifall det gäller samma byggnadsställning. Den ställning som Gullers bevittnade såg lite kraftigare ut än den i bild 1. Men, ställningen sades ha med det en ny svavelkisugn, vilket låter som ett syratorn. Ett lutkar (bild 1) låter som något som mycket väl kan ha med dylika detaljer att göra. Kanske är det vi ser i bild 1, en tidig version av den ställning som sedan raserades under krigsåren.
Bild 2. Raseri i Hörnefors, så kallades artikeln. En riks-sensation då en byggnadsställning rivs i Hörnefors. Självaste K.W. Gullers kommer på besök.
Vi återgår till bild 1. Skribenten, och kanske någon enstaka läsare, förundras över konstruktionen. I högre förstoring liknar den en gammaldags silo i trä, likt sådana för hö och ensilage som ännu finns kvar här och var som historiska monument på landsbygden. Cisternen i bild 1 är dock kurvigt avsmalnad i toppen och inte cylindrisk, vilket adderar en teknisk och hantverksmässig utmaningen. En annan liknelse är en gammaldags "bikupa" med cirkulära band av halm. Ett lutkar, vars kemikalier ska lösa upp träfibrer till sulfitmassa borde ju inte vara gjord av trä. Mindre vidlyftiga teorier talar snarare för vertikala plåtsektioner som sammanfogats och stabiliseras med cirkulära förband.
Bild 3. En bild från 40-talets Hörnefors Sulfitfabrik. Cisterner i bakgrunden och glada jobbare i förgrunden.
I bild 3 ses i bakgrunden två cisterner. Den cylindriska till höger ser ut att vara en träkonstruktion med cirkulära förband. Den till vänster ser likadan ut, men toppen verkar vara av metall. Ett mysterium för den tekniskt intresserade läsaren. Troligen är det toppen av en modernare cistern i rostfritt stål man ser, och som står bakom det två träkaren.
Vi släpper frågan om lutkarets konstruktion och material - till en annan gång.
Gunnar Engström, 2019-01-27
Besökare